Varje aktiebolag ska ha en aktiebok (5 kap. 1 § aktiebolagslagen). Den upprättas när stiftarna har skrivit under stiftelseurkunden, och styrelsen ansvarar för att den förs. Aktieboken skickas inte till Bolagsverket, som inte registrerar vilka som äger aktierna i ett aktiebolag.
Vad ska aktieboken innehålla?
I ett bolag som inte är avstämningsbolag, alltså nästan alla små aktiebolag, ska aktieboken ange följande (5 kap. 5 §):
| Uppgift | Exempel |
|---|---|
| Varje akties nummer | Aktie 1–1 000 |
| Ägarens namn, personnummer eller organisationsnummer och postadress | Anna Lind, 800101-xxxx, Storgatan 1, 411 01 Göteborg |
| Aktieslag, om bolaget har flera | A-aktier och B-aktier, annars ingenting |
| Om aktiebrev har utfärdats | Har inte utfärdats |
| Förbehåll i bolagsordningen | Samtyckes-, förköps-, hembuds-, omvandlings- eller inlösenförbehåll |
Aktierna ska tas upp i nummerföljd. Varje införing ska dessutom dateras (5 kap. 9 §), och det är dateringen som visar när någon blev ägare. Lagen kräver inget särskilt program. Aktieboken får föras digitalt eller, i ett bolag som inte är avstämningsbolag, i en bunden bok eller ett lösbladssystem (5 kap. 2 §).
Exempel: aktieboken i ett enmansbolag
Anna Lind bildar ett bolag med 25 000 kr i aktiekapital och 1 000 aktier. Stiftelseurkunden skrivs under den 4 mars 2024.
| Aktienummer | Ägare | Antal | Ägare från | Grund |
|---|---|---|---|---|
| 1–1 000 | Anna Lind | 1 000 | 2024-03-04 | Bildande |
Aktiebrev: har inte utfärdats. Förbehåll: inga. Personnummer och postadress står också i boken.
Den 10 juni 2026 ger Anna 500 aktier till sin make Erik. Efter införingen ser boken ut så här:
| Aktienummer | Ägare | Antal | Ägare från | Grund |
|---|---|---|---|---|
| 1–500 | Anna Lind | 500 | 2024-03-04 | Bildande |
| 501–1 000 | Erik Lind | 500 | 2026-06-10 | Gåva från Anna Lind |
Annas tidigare innehav av aktie 501–1 000 ska gå att se även efteråt. Uppgifter som ändras eller tas bort ur en digital aktiebok ska sparas i minst tio år (5 kap. 3 §).
Vem ska föra aktieboken?
Styrelsen ansvarar för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig (5 kap. 7 §). I ett enmansbolag är det du som ensam styrelseledamot. Styrelsen kan låta någon annan sköta införingarna, till exempel en redovisningskonsult (5 kap. 9 §), men ansvaret ligger kvar hos styrelsen.
Aktieboken ska sparas så länge bolaget finns och i minst tio år efter att det har upplösts (5 kap. 3 §). Den är också offentlig: vem som helst har rätt att se den hos bolaget, och förs den digitalt ska bolaget kunna visa en aktuell utskrift (5 kap. 10 §).
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet låter bli att föra aktiebok, eller att hålla den tillgänglig, kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (30 kap. 1 §).
När frågar banken eller en köpare efter aktieboken?
Bolagsverket registrerar inte aktieägare, så aktieboken är det enda dokument som visar alla som äger aktier i bolaget. Den efterfrågas framför allt i tre lägen:
- Banken, när bolaget öppnar företagskonto, söker lån eller när banken uppdaterar sin kundkännedom. Banken ska veta vem som äger och kontrollerar bolaget. Registret över verkliga huvudmän visar bara den som har mer än 25 % av rösterna eller kontrollerar bolaget på annat sätt. Aktieboken visar alla ägare.
- En köpare, som vill se att säljaren äger aktierna, att inga förbehåll hindrar köpet och att inga aktiebrev finns hos någon annan.
- Bolagsstämman. En ägare får inte rösta eller ta emot utdelning förrän ägaren står i aktieboken (4 kap. 37 §).
Hur förs ett ägarbyte in?
Den nya ägaren styrker förvärvet, och styrelsen för genast in den nya ägaren i aktieboken. Införingen dateras (5 kap. 9 §). Skriv också in dagen ägarbytet gäller från, så att det går att se vem som ägde aktierna ett visst datum, till exempel på stämmodagen.
| Ägarbyte | Underlag | Skatt |
|---|---|---|
| Köp | Aktieöverlåtelseavtal | Säljaren tar upp kapitalvinst eller kapitalförlust. Köparens omkostnadsbelopp är priset. |
| Gåva | Gåvobrev | Ingen skatt vid gåvan. Mottagaren tar över givarens omkostnadsbelopp och sparade utdelningsutrymme. |
| Arv | Bouppteckning och arvskifte | Som vid gåva. Dödsboet äger aktierna fram till arvskiftet. |
| Bodelning | Bodelningsavtal | Som vid gåva. |
Byter bara en del av aktierna ägare får den nya ägaren bestämda aktienummer, som 501–1 000 i exemplet ovan.
Läs bolagsordningen innan ägarbytet förs in. Med ett samtyckesförbehåll måste bolaget godkänna överlåtelsen (4 kap. 8 §). En aktie som omfattas av ett hembudsförbehåll får inte föras in på den nya ägaren förrän det står klart att ingen löser den (4 kap. 35 §). Av hembudsförbehållet framgår vilka slags förvärv det gäller, så det kan omfatta gåva och arv och inte bara köp (4 kap. 28 §).
Ändras vem som har mer än 25 % av rösterna ska bolaget göra en ny anmälan om verklig huvudman till Bolagsverket. I exemplet går Erik från noll till hälften av aktierna, så Erik ska anmälas.
Har något förts in fel stryker du införingen och för in rätt uppgift. Den gamla raden ska gå att läsa, inte skrivas över.
Aktieboken och utdelningen
Bolaget betalar utdelningen till dem som står som ägare i aktieboken (4 kap. 37 §), och beloppet fördelas efter antalet aktier. Bokföringen är densamma oavsett hur många ägarna är: debet 2091, kredit 2898 på stämmodagen. Se bokföra utdelning.
Räkneexempel: utdelning till två ägare
Årsstämman den 20 maj 2027 beslutar om 200 000 kr i utdelning. Aktieboken visar 500 aktier var för Anna och Erik.
| Ägare | Aktier | Andel | Utdelning |
|---|---|---|---|
| Anna Lind | 500 | 50 % | 100 000 kr |
| Erik Lind | 500 | 50 % | 100 000 kr |
| Summa | 1 000 | 100 % | 200 000 kr |
Bolaget lämnar en KU31 för Anna och en för Erik, med 100 000 kr var, senast den 31 januari 2028. Fält 061 kryssas i för båda, eftersom de är delägare i ett fåmansföretag.
Byter aktier ägare mellan stämman och utbetalningen bör avtalet säga vem som får den utdelning som redan är beslutad.
Varje ägare räknar sitt eget gränsbelopp på blankett K10. Grundbeloppet delas efter innehavet: äger två personer hälften var får de 161 200 kr var med 2026 års belopp. Läs mer om de nya 3:12-reglerna och om lön eller utdelning.
Behöver bolaget aktiebrev?
Nej. Bolaget ska utfärda aktiebrev bara om en ägare begär det (6 kap. 1 §), och de flesta små aktiebolag har inga. Ett aktiebrev är ett värdepapper. Den som visar upp det antas ha rätt att ta emot utdelning (4 kap. 38 §). Har aktiebrev utfärdats ska köparen därför få originalet, och styrelsen antecknar på brevet vilken dag den nya ägaren fördes in i aktieboken (5 kap. 9 §).
Vanliga frågor
Ska aktieboken skickas till Bolagsverket?
Nej. Bolagsverket registrerar inte aktieägare. Det som anmäls dit är verklig huvudman, alltså den som ytterst kontrollerar bolaget, till exempel genom mer än 25 % av rösterna.
Får vem som helst se aktieboken?
Ja. I ett bolag som inte är avstämningsbolag ska aktieboken hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den (5 kap. 10 §). Det gäller hela boken, med ägarnas namn och postadresser.
Kan aktieboken föras i ett kalkylark?
Ja, lagen kräver inget särskilt program. Men uppgifter som ändras eller tas bort ska sparas i minst tio år (5 kap. 3 §), så en gammal rad får inte skrivas över.
Bolaget har aldrig haft någon aktiebok. Vad gör jag?
Upprätta den nu utifrån stiftelseurkunden och de avtal, gåvobrev och arvskiften som finns sedan dess. För in varje ägarbyte med dagen det gällde från. Införingarna dateras med dagens datum, så att det syns att boken har upprättats i efterhand.
I Saldy
Under Inställningar → Aktiebok upprättar du aktieboken med antal aktier, ägare och dagen bolaget bildades. Köp, gåva, arv och bodelning förs in med dagen ägarbytet gäller från, och aktieboken laddas ner som PDF med aktierna i nummerföljd och alla införingar. I bokslutets utdelningssteg visar Saldy beloppet per ägare enligt aktieboken på stämmodagen, underlaget för KU31. En felaktig införing stryks och står kvar.
